Sketaful Online - En jekla blogg bara

Om man pratar romantik och vad som är romantiskt att uppleva tillsammans så är det alltid någon som genast drar upp hur vackert och mysigt det är att se en solnedgång tillsammans med någon man älskar.

Jag själv tycker att de flesta missar något där. Solnedgångar må vara vackra, men jämfört med en soluppgång så är det ingenting. En soluppgång är verkligen vacker. Luften är kall, sikten klar och hela himlen färjas röd för att sedan ljusna mer och mer. Det går mot ljuset, inte mörkret som en solnedgång.

Det blir dock lite fel med det hela. När man är i ett förhållande och har någon man tycker om, då anpassar man sin dygnsrytm, sina intressen och ja, hela sitt liv, efter hur den andra människans liv är. (och hon/han gör samma sak såklart). Man kompromissar för att uppnå en balans där båda två kan leva och må bra.

Som singel så är det däremot lätt att tappa dygnsrytmen helt. Allt man har att gå efter är sina egna tider och sina egna intressen. Det gör att man lugnt kan råka vända på dygnet totalt för det går ju inte ut över någon annan. Varför lägga sig tidigare när sängen ändå är lika tom och kall då som senare? Nepp... Det är lätt att vända på dygnet när man är ensam.

Det sorgligaste med allt detta blir ju att jag har sett fler soluppgångar under ett år som singel än under flera år i ett förhållande och en soluppgång är inte gjord att ses ensam.

Ganska deprimerande igentligen...