Jag är en datornörd...
Jag spelar t.ex. World of Warcraft, vilket genast får alla som jag berättar det till att se på mig med precis de där "Shit, vilken nörd!"-ögon som jag antar att alla riktigt nerdekade datornördar ser varje dag.
Dessutom samlar jag på mig en herredjävlars massa filmer, program och spel till datorn. Mer än någon annan jag känner (ok, känner några som samlar fler filmer, men det är ju för att de är filmnördar :P). Jag har problem att slänga något om jag väl börjar samla på det så hårddiskarna blir fler och fler istället för att jag ska klara av att rensa på saker.
En av mina "nördigare" saker at samla på är iaf spel och program till Amigan då min första alldeles egenägda dator var en Amiga 500. Jag har nog samlat på varenda spel och program som någonsin släppts och har en bunt olika versioner av de emulatorer som gör att man kan använda PCn precis som en Amiga.
Döm då min förvåning och glädje när jag kom hem idag och upptäckte att jag fått ett fint brev innehållandes Cloantos Amiga Forever. Alltså den ultimata comersiella amigasamlingen. Grymt bra då det är svindyrt, speciellt för Premiumversionen som innehåller flertalet DVD fimer med olika reportage från just den tiden då min kära första-dator var som populärast. Och uppenbarligen helt gratis!
Jag har inte beställt det och det fanns inte med en enda lapp i paketet. Ingen aning om varför jag fick det, det stod inte ens det, utan allt som stod var mitt namn och adress på kuvertet som innehöll det fina Cloantos Amiga Forever 2008 Premium Edition.
Tack säger jag, men jag vet inte till vem. :)
Nåväl...
Det finns dock en sak som skiljer mig från "nördarna". Samma sak som gör att jag kallar mig själv för Dator-intresserad och inte -nörd. Det är enligt mig det som innom alla kategorier skiljer den intresserade från nörden.
Jag väljer alltid mina kompisar och roliga saker i verkliga livet före att sitta och ugla frmaför datorn! Ringer en polare och undrar om vi ska fika, eller ringer någon och säger att det é en fest på g. Eller ja, nästan vad som helst annat som kan räknas som socialt, så säger jag alltid "Javisst!" utan att tveka och stänger genast ner det jag skulle råka göra vid datorn just då.
Nörden hade svarat "Nej, jag kan inte just nu, jag spelar"...
Tack för mig...
Ps. Jag har kvar min Amiga och den fungerar faktiskt fortfarande :P
Av någon anledning sitter förvånansvärt många av mina kompisar och spelar wow, ofta lite grann i smyg sådär. Dessutom är det fler av tjejerna, än av killarna, som spelar och avsätter vissa kvällar i veckan för wow-dejter.
jag känner mig lite ute, lite udda, som aldrig ens har provat på. missar jag något?
Det är ett jekla datorspel. Knappast något att "missa". Snarare så har du mer fritid bara :P
Testar du det och tycker det är kul så är det väl bara att välja om du vill spendera tid på att spela det. Men även om man skulle kora "världens bästa och roligaste spel" så missar du inget genom att inte testa för inget slår ju verkligheten, eller hur? :)
Mmm fast jag tjuvstartade med commodore 64, så är det ändå Amigan som vann mitt hjärta...även över Atarin.
Men inte har jag någon av dem kvar. Låg länge länge i garderoben men sen åkte de iväg iom flytten häromåret.
Jag känner en stor saknad där faktiskt!!
Puss & Kram
Coooooolt. Amigatiden har fortfarande en speciell plats i mitt hjärta. Den roligaste datorn jag ägt, och den som hjälpt mig vara mest kreativ.
